Släpps 22 september 2003 -
Sharona
dom e tillbaka och dom är bättre än någonsin... -
dj_james
I used to think this was really good, but now.. hmm -
2short
”Proclaim eternal victory - come on and change the course of history”.
Muse vältrar sig i vanvettiga over the top-bombasmer på sitt tredje studioalbum, den
ruskigt starka ”Absolution”.
Den brittiska trion låter för det mesta helt besatt på en skiva där de gör rubbad mangelrock i ett tempo som ofta är så halsbrytande att det framkallar yrsel hos lyssnaren.
Matt Bellamys röst är jagad och förryckt, riffen sprutar lika frenetiskt som vattnet ur alla Paris fontäner, smattrande ackordmattor utgör låtarnas väggar och tak, pompöst storslagna pianokaskader möblerar de musikaliska rummen i denna progressiva rockoperett för de yttersta av dagar.
Inträngda i all denna storslagna megalomani finns ett gäng svinaktigt starka kompositioner som hämtar sin inspiration från så vitt skilda storheter som Pink Floyd, Radiohead, David Bowie, Nirvana, Jeff Buckley, Queen, franska chansoner och 1800-talskompositörer som Chopin och Saint-Saëns. Särskilt den sistnämnde fransosens pianoarbeten, som den tredje satsen i hans pianokonsert nr 2 från 1868, poppar flera gånger upp i min skalle när jag hör de ackordföljder Muse använder sig av i både ”Apocalypse Please” och ”Butterflies and Hurricanes”.
Det går inte att avsluta denna text innan man fått rabbla ytterligare några låtar: ”Stockholm Syndrome”, ”Hysteria”, ”Sing for Absolution”, ”Blackout”, ”Thoughts of a Dying Atheist (det är något med titeln som ger mig kallsvettig ångest) och ”Ruled by Secrecy”…
Ja, jävlar, detta var bara oslagbart bäst år 2003.
-
Anders P