CID8035 524 085 2 -
petpet
Genre: Female Singer/Songwriter -
Ossie
Med bonus-cd, "B-sides"
-
Stenis
Inköpt 26 oktober - 10, på Myrorna Skärholmen. -
Nillas
Jag får gåshud av titelspåret. -
verloyg
Bra skiva med en egen värld som man får på köpet då man lyssnar igenom den. Består av lika delar hopplöst trånande kärlekssånger och desperata aggressions-sånger. PJ's röst gör det hela till en upplevelse över det vanliga. Hon är en av få artister som så totalt kan trollbinda mig att jag efter att ha lyssnat på henne inte kan skaka av mig känslan att jag levt det liv hon sjunger om. I själva verket lär mitt liv vara mer som Aquarium blandat med Issues...hehe... -
Levolia
Limited edition 2 CD set -
eddiestarrr
Polly Jean Harvey (Guitar, organ, vibes, vocal, piano, chimes, bell, Hammond organ, marimba, percussion), John Parish (Percussion, guitar, drums, organ), Joe Gore (E-Bow, guitar), Jean-Marc Butty (Drums, percussion), Joe Dilworth (Drums), Mick Harvey (Bass, Hammond organ) Produced by Flood, Polly Jean Harvey and John Parish -
soulpunk
Bomber och granater så bra hon är, den kompromisslösa Drottningen av alternativrockens psykotiska och skitiga amerikana. Här anför Polly-Jean sin sparsmakat hopsatta lilla bluesiga postpunkkombo, bestående av föga mer än ett par gitarrer, en orgel, trummor och bas, i en svängom med djävulen som torde kunna få en besläktad själ som Nick Cave att springa och gömma sig av pur chock.
Harvey är i mångt och mycket en blueskvinna i grunden. Så hårt, kaotiskt, skrämmande och ylande det än är finns det ett frö av blues inkapslat i det mesta hon gör. Men fröet visar sig hysa en psykotisk kaktus, vars taggar sticker bluesen blodig och vars sav utgör en dekokt av dov alternativtrock muterad med avantgardistisk cabaréestetik
Jag kan med lätthet föreställa mig Harvey i boots och cowboyhatt anföra sin sataniska kombo på ett litet kyffe i en präriestad i Arizona, hur hon från en liten gisten träscen skrämmer slag på alla de ölfeta rednecks som suttit och grisflabbat åt de anemiska alternativmusikerna innan konserten tagit sin början.
Ja, Harvey tar lyssnaren och betraktaren helt i besittning. Hon är lika grovt kompromisslös
och karismatisk, och i total kontroll över föreställningen, vare sig hon är ensam med inte mycket mer än en akustisk gitarr - eller elektrifierad så hårt att det torde krävas ett kärnkraftverk för att ombesörja strömtillförseln.
-
Anders P